Hallå tjejer! Var är ni?
2010-09-03
I somras kom en rapport från Andra AP-fonden, som visade att andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska börsbolag ökat till 22,2 procent, från 19,1 procent i fjol. Men samtidigt som andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökar, har kvinnorna blivit färre i bolagens ledningsgrupper, enligt rapporten.
Hur ser det ut i den av tradition mansdominerade massa- och pappersindustrin?
Kvinnorepresentationen i de nordiska börsnoterade massa- och pappersproducerande bolagens styrelser är i dag cirka 20 procent. Begränsar vi urvalet till endast de svenska massa- och pappersbolagen, blir kvinnorepresentationen i styrelserna föga imponerande 16,6 procent. Branschen ligger alltså, inte så överraskande, en bit efter näringslivet i stort.
Om vi tittar på ledningsgrupperna i de börsnoterade nordiska massa- och pappersproducenterna, kan vi konstatera, att kvinnorna utgör knappt 13 procent. 87 procent män, alltså, och det är oförändrade siffror jämfört med den kartläggning som Nordisk Papperstidning gjorde för lite drygt fyra år sedan. Ur ett genusperspektiv har utvecklingen stått stilla i branschen, åtminstone vad gäller koncernledningarna.
Knappt 13 procent kvinnor i ledningsgrupperna är också en procent sämre än i näringslivet i stort. I de svenska börsbolagens ledningsgrupper (alla branscher) är nämligen knappt 14 procent kvinnor, enligt rapporten från Andra AP-fonden.
Bilden av kvinnoinflytande i pappersindustrins ledningsgrupper förbättras marginellt, om vi granskar de icke börsnoterade massa- och papperstillverkarna (större företag, med mer än ett bruk). Där hamnar kvinnorepresentationen i ledningsgrupperna på cirka 14 procent.
Kvinnoandelen i styrelserna i de icke börsnoterade nordiska massa- och pappersbolagen är dock förskräckande låg - cirka 9,5 procent. Detta är anmärkningsvärt och föder misstanken att endast de bolag som har strålkastarljuset riktat mot sig – och därmed också hotet om kvotering – det vill säga börsbolagen, bemödar sig om att få in kvinnor i styrelserna. (Undantag finns, till exempel ej börsnoterade Södra och Myllykoski, som har 20 respektive 25 procent kvinnor i styrelserna). Men några av de icke börsnoterade bolagen, till exempel Metsä Tissue, Metsä Botnia, Nordic Paper och Arctic Paper, har inte en enda kvinnlig styrelseledamot. Uselt, mina herrar!
Det är alltså fortfarande klent med kvinnligt inflytande i branschens högsta ledningsfunktioner. Nu är det, som bekant, kompetens och inte kön som ska vara avgörande. Men helt säkert finns det en och annan i det manliga köttberget i styrelser och ledningsgrupper, som mycket väl skulle kunna maka på sig och ge plats för nya förmågor – gärna kvinnor – med minst likvärdig kompetens. Kompetens är till yttermera visso ett mångfacetterat begrepp.
Allan Almegård
Chefredaktör
